Ibland önskar jag att jag var elin som jag var när jag var liten, var alltid en sån här pratglad typ som snacka med allt som rör sig ungefär. Sjöng för tanterna på planet till kanarieöarna, berättade för folk att det fanns krokodiler i sjön (hur konstigt det än låter, japp det gjorde jag haha) ja allt sånt där. Inga bekymmer inga ansvar. Jag var verkligen en frammåt skrattig typ som snacka med alla och ingenting var nåt hinder för mig. Men nånstans försvann det där, och jag blev den här tillbakadragna lite blyga, undrar varför? Men jag vet att den pratglada, som inte är rädd för nåt elin finns där nånstans, har bara råkat gömma henne... Vill plocka fram henne igen, undrar bara hur... 



Pratgladainteräddförnåntingelin